Logistikavtal med en 3PL: ansvar, försäkring och NSAB 2015 – det här ska du kontrollera innan du skriver på

Ett logistikavtal med en tredjepartslogistiker (3PL) avgör vem som betalar när något går fel: när en pall välter, när en kartong försvinner eller när saldot i lagret inte stämmer med verkligheten. Priset per pallplats och order jämförs gärna noga, medan ansvarsbegränsningar och reklamationsfrister gömmer sig i allmänna villkor som avtalet bara hänvisar till.

I Norden är de allmänna villkoren ofta NSAB 2015, speditions- och logistikbranschens standardvillkor. Den här guiden går igenom vad avtalet bör reglera och vad NSAB 2015 säger om ansvar, försäkring, reklamation och inventering – med paragrafhänvisningar och räkneexempel i kronor. Den är skriven för e-handlare men gäller lika mycket för B2B-flöden.

Vad ska ett logistikavtal med en 3PL reglera?

Ett logistikavtal med en 3PL ska reglera vilka tjänster lagret utför, vad de kostar, vilka servicenivåer som gäller, vem som bär risken för varorna och hur samarbetet avslutas. Det som inte står i avtalet avgörs av de allmänna villkor som avtalet hänvisar till – i speditions- och logistikbranschen ofta NSAB 2015.

Huvudavtal, bilagor och allmänna villkor

Ett 3PL-avtal brukar bestå av flera dokument som tillsammans utgör avtalet:

• Huvudavtalet med parter, avtalstid, uppsägning, ansvar, försäkring och tvistlösning.
• En tjänstebeskrivning som beskriver flödena steg för steg: inleverans, lagerhållning på pall- och hyllplats, plock och pack, returer och tilläggstjänster som etikettering eller ompackning.
• En prisbilaga med alla priser och vad som ingår i varje pris.
• En bilaga om servicenivåer (SLA) med nyckeltal, mätmetoder och vad som händer när en nivå inte nås.
• Allmänna villkor, till exempel NSAB 2015, som fyller ut allt som avtalet inte reglerar.
• Ett personuppgiftsbiträdesavtal, eftersom lagret hanterar dina kunders namn och adresser.

Rangordningen spelar roll. Enligt Transportföretagen, en av organisationerna som förvaltar NSAB, går tvingande lag alltid först, därefter parternas eget avtal och sedan NSAB, som fyller ut det parterna inte uttryckligen har reglerat. Skriv därför in i huvudavtalet vilket dokument som gäller om bilagorna säger olika saker.

Personuppgifterna är lätta att glömma. När lagret skriver ut fraktsedlar och packar paket till dina kunder behandlar det i regel personuppgifter för din räkning, och då ska behandlingen enligt GDPR (artikel 28) regleras i ett skriftligt personuppgiftsbiträdesavtal. Se till att det finns på plats före den första ordern.

Gäller NSAB 2015 fortfarande – finns det en NSAB 2025?

Ja, NSAB 2015 gäller fortfarande, och någon NSAB 2025 har inte publicerats. Den senaste svenska versionen gäller från maj 2023. När vi kontrollerade den 24 september 2026 skrev Transportföretagen att ett arbete med att revidera avtalet pågår, men någon ny version fanns inte.

NSAB står för Nordiskt Speditörsförbunds Allmänna Bestämmelser. Villkoren förhandlas fram mellan speditörernas nordiska förbund och transportköparnas organisationer – på svensk sida Svenskt Näringsliv – och NSAB 2015 trädde i kraft den 1 januari 2016. De omfattar uttryckligen lagring av gods och lagerhanteringstjänster (§ 3 A), och ansvaret vid lagring finns i § 25.

I maj 2023 kom en rättad svensk version. Två bestämmelser – § 6 om när ansvarsbegränsningarna inte gäller och sista stycket i § 28 om preskription – avvek från den engelska originaltexten och ändrades, och det står nu uttryckligen att den engelska versionen är originalet. Den aktuella texten finns på Transportföretagens sida om NSAB 2015.

Vad betyder det att NSAB är handelsbruk?

År 2022 slog Högsta domstolen fast att standardavtalet NSAB 2015 har ställning som handelsbruk (mål Ö 5481-21, NJA 2022 s. 574). Målet gällde ett speditörsföretag som lagerhöll varor åt en uppdragsgivare som gick i konkurs, och domstolen kom fram till att företaget hade panträtt i varorna i lagret även för fordringar från tidigare uppdrag.

För dig som köpare betyder det att NSAB kan få betydelse även om ert avtal inte nämner villkoren. Vill ni att något annat ska gälla behöver det alltså stå i avtalet – att hoppas att NSAB inte gäller är ingen strategi.

NSAB 2000, NSAB 2015 eller terminalbestämmelser?

Kontrollera vilken version avtalet hänvisar till. Äldre avtal kan hänvisa till föregångaren NSAB 2000, vars lagringsbestämmelse arbetades om i NSAB 2015. Står det ”NSAB 2015” eller ”vid var tid gällande” villkor? Det avgör vad som händer med ert avtal när nästa version kommer.

För rena lagringsavtal finns ett alternativ. I sina svenska kommentarer till NSAB 2015 skriver Transportindustriförbundet att förbundets terminalbestämmelser från 2011 kan vara lämpliga att hänvisa till för rena lagringsavtal. Hänvisar ditt avtal till andra villkor än NSAB 2015 gäller inte siffrorna i den här guiden.

Vem ansvarar för varorna i lagret enligt NSAB 2015?

Hänvisar avtalet till NSAB 2015 ansvarar lagret för förlust av och skada på lagrade varor som beror på vårdslöshet eller försummelse – men högst 8,33 SDR per kilo bruttovikt för den del som skadats och högst 500 000 SDR per händelse (§ 25 A och § 21 A). Brand, vatten och inbrott hanteras i första hand genom försäkring, som vi går igenom i nästa avsnitt.

Ansvaret bygger alltså på vårdslöshet: att varor har skadats räcker inte i sig. Samtidigt säger § 6 att det är lagrets skyldighet att visa att det har tagit tillvara ditt intresse med omsorg, så bevisbördan ligger inte bara på dig.

Ansvarsbegränsningarna gäller inte om lagret eller dess anställda har orsakat skadan uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet, eller om en underleverantör har orsakat den uppsåtligen (§ 6 i versionen från maj 2023). Att det inte går att fastställa exakt vad som hände räknas däremot inte i sig som grov vårdslöshet.

I § 16 räknas dessutom upp när ansvar inte föreligger alls, bland annat vid din egen försummelse, bristfällig förpackning, felaktig märkning, felaktiga uppgifter om varorna eller varornas egen beskaffenhet – till exempel att de lätt går sönder, läcker, ruttnar eller är känsliga för kyla, värme eller fukt. Pengar, värdepapper och andra dyrbarheter omfattas bara om ni har avtalat det särskilt.

Taket på 500 000 SDR är lätt att missa men viktigt. Enligt § 25 A gäller det ”i förhållande till samtliga uppdragsgivare” för skador som inträffar vid ett och samma tillfälle. Vid en stor skada delar alltså alla kunder som har varor i lagret på samma tak.

Vad är SDR och hur mycket är 8,33 SDR i kronor?

SDR (särskilda dragningsrätter) är Internationella valutafondens räkneenhet, och värdet bygger på en korg av valutor. Kursen mot kronan ändras därför varje dag. Den 22 september 2026 var 1 SDR värd 13,3879 kronor enligt Riksbankens valutakurser. Omräknat blir gränserna ungefär så här:

Beloppen följer SDR och inte kronan, så räkna om med dagens kurs när du jämför.

Hur räknas ersättningen enligt NSAB 2015?

Ersättningen utgår från varornas fakturavärde, om det inte visas att marknadsvärdet var ett annat (§ 17). Därtill ersätts bland annat frakt och tullavgifter som hör till de förlorade varorna. Ersättningen blir det lägsta av två belopp: varornas värde eller ansvarsgränsen på 8,33 SDR per kilo för den skadade delen. Förlorad vinst, förlust av marknad och annan följdskada ersätts inte (§ 17 och § 21 E) – ersättningen utgår alltså inte från priset i din webbshop.

Det sista är lätt att underskatta. Om din bästsäljare försvinner i lagret mitt i en kampanj får du i bästa fall tillbaka varuvärdet – inte försäljningen du gick miste om.

Är varorna försäkrade hos 3PL:en?

Enligt NSAB 2015 ska lagret försäkra varorna mot brand, vatten och inbrott till fakturavärdet vid inlagringen plus 10 procent – om du inte skriftligen har instruerat något annat (§ 25 A). Försäkringen tecknas i lagrets namn men för din räkning. Andra skador, som en truck som kör in i en pall eller varor som försvinner utan inbrott, omfattas inte av den försäkringen utan av ansvarsreglerna ovan.

NSAB och lagring: så fungerar § 25 A

• Vad som försäkras: brand, vatten och inbrott – inget annat.
• Till vilket värde: fakturavärdet vid inlagringen plus 10 procent.
• Om du inte uppger värdet: får lagret bedöma värdet själv, och risken för att bedömningen blir fel ligger på dig. En för låg värdering kan alltså göra dig underförsäkrad.
• Om du hellre försäkrar själv: bestämmelsen gäller bara om du inte har lämnat andra instruktioner skriftligen. Du kan alltså välja att försäkra varorna själv.
• Vad som inte täcks: förlust och skada som försäkringen inte omfattar hanteras enligt §§ 17–18 och 21 – det vill säga vid vårdslöshet och med gränsen 8,33 SDR per kilo.

Fråga därför konkret innan du skriver på: Tecknar ni försäkring enligt § 25 A? Hur rapporterar jag varuvärden, och hur ofta uppdateras de? Vad kostar försäkringen och hur faktureras den? Vilken självrisk gäller, och vem betalar den?

Räkneexempel: en pall på 300 kg

Anta att du har en pall med 300 kilo varor (bruttovikt) och att fakturavärdet är 80 000 kronor – ett påhittat exempel. Om pallen förstörs genom vårdslöshet i lagret, till exempel av en truck, är ansvarsgränsen 300 × 8,33 = 2 499 SDR, ungefär 33 500 kronor med kursen den 22 september 2026. Resten, ungefär 46 500 kronor, står du själv för om du inte har en egen försäkring som täcker skadan eller har avtalat en högre ansvarsgräns.

Ju högre värde per kilo, desto större glapp. Skadas bara en kartong på 12 kilo blir taket 12 × 8,33 = 99,96 SDR, ungefär 1 340 kronor – hur dyra varorna i kartongen än är.

Ska du försäkra varorna själv?

Det beror på vad din egen företagsförsäkring redan täcker. Två fallgropar att se upp med: att båda parter tror att den andra har försäkrat varorna, och att din försäkring bara gäller varor i dina egna lokaler. Be ditt försäkringsbolag bekräfta skriftligt att varor hos en 3PL omfattas, till vilket värde och mot vilka skador – och se till att avtalet speglar det.

Vill du att lagret ska ha ett högre ansvar än 8,33 SDR per kilo kan ni avtala det. NSAB öppnar för ett så kallat speciellt leveransintresse (§ 21 D), och ni kan också skriva in en högre ansvarsgräns direkt i logistikavtalet. Fråga vad det kostar och jämför med vad en egen försäkring kostar.

Hur fungerar kvittens, reklamation och inventering enligt NSAB?

Vid inleverans kvitterar lagret hela kollin men ansvarar inte för innehållet eller för dolda skador (§ 25 B.1). Synliga skador ska reklameras direkt vid mottagandet, dolda skador senast sju kalenderdygn efter utlämnandet och anspråk som inte gäller skador på varorna, till exempel försening, inom 14 dagar (§ 27). Inventering görs om du begär det.

Kvittens vid inleverans: kollin, inte innehåll

Standardvillkoren kräver alltså bara att lagret kontrollerar och kvitterar kollina – kartongerna eller pallarna – inte att det räknar varje artikel i dem. Om en kartong som ska innehålla 48 enheter bara innehåller 40 har lagret enligt NSAB inget ansvar för det, så länge kartongen kom fram hel. För en e-handlare är det en viktig skillnad: saldot i webbshoppen bygger på antalet enheter, inte antalet kartonger.

Vill du att inleveransen kontrolleras på artikelnivå – antal, artikel och skick mot följesedeln – ska det stå i tjänstebeskrivningen, liksom vad som händer vid en avvikelse. Fråga hur 3PL:en arbetar med kontroll vid inleverans och avvikelsehantering, och be att få se ett exempel på en avvikelserapport.

NSAB ställer ytterligare två krav på lagret. När det öppnar en förpackning ska det genast meddela dig om brister eller skador som det har sett eller borde ha sett, och när varorna lämnar lagret ska det sköta den utlämningskontroll som behövs (§ 25 B.1). Lämna dessutom skriftliga instruktioner om varor som kräver särskild hantering, till exempel temperatur eller stapelbarhet: utan särskilda instruktioner får lagret självt välja hur varorna lagras, så länge det agerar med tillbörlig omsorg (§ 25 B.2).

Reklamationsfrister enligt NSAB 2015 § 27

Fristerna är yttersta gränser – grundregeln i § 27 är att anmärkning ska göras utan oskäligt dröjsmål. Följderna skiljer sig också: missar du sjudagarsfristen för en dold skada har du kvar rätten till ersättning men får själv bevisa att skadan uppstod hos lagret, medan en missad fjortondagarsfrist gör att du förlorar rätten att föra talan.

Sju dagar går fort i e-handel. När en slutkund hör av sig om en trasig vara har ofta flera dagar redan gått, och du ska dessutom hinna utreda om skadan uppstod i lagret eller under transporten. Kom därför överens om hur reklamationer görs – adress, format och underlag som ordernummer, bilder och datum – och hur fristerna räknas för paket som skickas direkt till konsument. En liknande rutin behövs för returer; läs mer i guiden om returhantering i e-handel.

Inventering och inventeringsdifferenser

Enligt § 25 B.1 ska lagret göra en inventering om du begär det, men NSAB säger ingenting om hur ofta, vem som betalar eller hur differenser hanteras. Det behöver avtalet reglera:

• Metod och frekvens: löpande cykelinventering av utvalda artiklar, en årlig helinventering eller både och.
• Kostnad: om inventering ingår i priset eller debiteras per timme.
• Differenser: om plus och minus räknas mot varandra (netto) eller var för sig, per artikel eller i värde, och om det finns en tolerans innan lagret ersätter något.
• Ersättning: vilket värde som gäller för en saknad vara och hur det förhåller sig till gränsen på 8,33 SDR per kilo.
• Rapportering: hur och när du får resultatet, och vem som justerar saldot i webbshoppen.

Upptäcker du en differens vid en inventering, reklamera direkt och skriftligt i stället för att vänta på nästa avstämning – grundregeln om att anmärka utan oskäligt dröjsmål gäller även här.

Vilka nyckeltal och servicenivåer ska stå i ett 3PL-avtal?

Avtalet bör innehålla de nyckeltal som påverkar dina kunder mest: leveransprecision, orderprecision, inleveranstid, returhanteringstid och lagernoggrannhet. Viktigast är att varje nyckeltal har en exakt definition, en datakälla och en följd – målvärdet kommer sist.

NSAB innehåller inga servicenivåer. Den närmaste regeln är att godset ska hämtas, transporteras och levereras inom skälig tid, bedömt bland annat utifrån vad lagret har uppgett i sin marknadsföring eller när avtalet ingicks (§ 7). Spara därför offerten – men ”skälig tid” räcker sällan för en e-handel, så servicenivåerna behöver stå i avtalet.

Mätning, rapportering och följder

Ett nyckeltal utan mätmetod blir en diskussion varje månad. Bestäm att mätningen görs i lagersystemet, hur ofta rapporten kommer och vilka siffror som gäller om ni är oense. Be att få se exempel på de rapporter och nyckeltal i kundportalen som ingår, så att du vet vad du kan följa upp själv.

Bestäm också vad som händer när en nivå inte nås, till exempel en skriftlig åtgärdsplan inom en viss tid, prisavdrag eller vite, eller en rätt att säga upp avtalet i förtid vid upprepade brister. Utan en följd är servicenivån bara en förhoppning.

Inleveranstiden förtjänar extra uppmärksamhet. Den förlänger din totala ledtid från leverantör till säljbart saldo, och därmed både beställningspunkten och hur stort säkerhetslager du behöver. Läs mer i guiden om säkerhetslager och beställningspunkt.

Vad gäller vid uppsägning, prisjustering och byte av 3PL?

NSAB 2015 reglerar varken avtalstid, uppsägning eller prisjustering – det måste stå i logistikavtalet. Vid ett byte behöver du i stället känna till § 14: lagret har retentionsrätt och panträtt i dina varor för sina obetalda fordringar, även fordringar från tidigare uppdrag.

Avtalstid och uppsägningstid

• Är avtalet tidsbegränsat eller löpande, och förlängs det automatiskt?
• Hur lång är uppsägningstiden, och kan den löpa ut mitt i din högsäsong?
• Finns det en minsta volym eller ett minsta månadsbelopp som du binder dig till?
• Kan avtalet sägas upp i förtid vid upprepade brister i servicenivåerna?

Planera en eventuell flytt till en lugn period. Ett byte mitt under Black Week eller julhandeln är en risk du kan undvika med rätt uppsägningstid.

Prisjustering och indexering

Ett avtal som löper i flera år behöver en regel för prisjustering: hur ofta priserna får ändras, med hur lång varsel och enligt vilket underlag – till exempel ett namngivet index från SCB, som konsumentprisindex (KPI). Enligt § 12 har lagret dessutom rätt till extra ersättning för tjänster som uppenbart behövs utöver det avtalade, så ju tydligare prisbilagan är, desto färre överraskningar på fakturan.

Jämför offerter på samma volymer och se till att alla moment finns med: lagerplatser, inleverans, plock per order, returer och tidsdebiterat arbete. Som jämförelse kan du se så är vår prismodell uppbyggd: fast pris per pall- och hyllplats, styckpris per D2C-order och D2C-retur, och timpris för B2B, inleverans och inventering.

Så undviker du problem när du byter 3PL

Retentionsrätten i § 14 innebär att lagret kan hålla kvar varorna tills dess fordringar är betalda, och om de inte betalas får det i sista hand låta sälja så mycket av varorna som behövs. Högsta domstolens avgörande från 2022 visar att panträtten kan gälla fordringar från tidigare uppdrag, inte bara kostnaderna för just de varor som ligger i lagret.

Reglera därför alla mellanhavanden innan flytten, och kom skriftligt överens om hur en omtvistad faktura ska hanteras så att den inte blockerar hela lagret. Gör sedan en exitplan tillsammans med lagret:

1. Data: export av artikelregister, saldo per artikel (och per batch eller bäst före-datum om du har det), öppna order och historik, i ett format du kan läsa in hos nästa lager.
2. Slutinventering: en gemensam inventering före flytten, med ett protokoll som båda parter godkänner.
3. Uttransport: vem som packar, lastar och betalar, och hur lång tid lagret har på sig.
4. Överlämning: ett datum när ordrar slutar gå till det gamla lagret, och hur restordrar hanteras.
5. Returer: returer med den gamla adressen kan fortsätta att komma en tid efter flytten – bestäm vem som tar emot dem och hur de kommer vidare.
6. Integrationer: när kopplingen till webbshoppen stängs och när den nya öppnas, så att saldot inte räknas dubbelt.

Sekretessen i § 13 fortsätter att gälla efter att avtalet har upphört, för både dig och lagret.

Checklista: 9 punkter att kontrollera innan du skriver på logistikavtalet

Gå igenom de här nio punkterna med avtalsutkastet framför dig. Kan du inte svara på en punkt – fråga 3PL:en innan du skriver på.

Vill du läsa villkoren själv finns hela texten i NSAB 2015 som pdf hos Transportföretagen. Den är på åtta sidor och värd att läsa i sin helhet – särskilt §§ 14–21, 25 och 27.

Vanliga frågor om logistikavtal och NSAB

Vad är ett logistikavtal?

Ett logistikavtal är avtalet mellan ett företag och en logistikleverantör, till exempel en 3PL, om lagerhållning, orderhantering, transporter och relaterade tjänster – ofta ett huvudavtal med bilagor som hänvisar till allmänna villkor som NSAB 2015.

Finns det en mall för logistikavtal?

NSAB 2015 är inte en mall för hela avtalet utan allmänna villkor som avtalet hänvisar till. Tjänster, priser, servicenivåer och exit måste parterna skriva själva. Tabellen över vad ett logistikavtal ska reglera och checklistan ovan fungerar som disposition.

Vad står NSAB för?

Nordiskt Speditörsförbunds Allmänna Bestämmelser – de nordiska standardvillkoren för speditions- och logistikuppdrag. Den gällande versionen är NSAB 2015, i Sverige i en rättad version från maj 2023.

Hur mycket ersätter lagret per kilo enligt NSAB 2015?

Högst 8,33 SDR per kilo bruttovikt för den del av varorna som skadats eller försvunnit, cirka 112 kronor per kilo med kursen den 22 september 2026. Ersättningen utgår från varornas fakturavärde, och förlorad vinst ersätts inte.

Måste NSAB 2015 gälla i ett logistikavtal?

Nej. Parterna kan avtala om andra villkor, och det som står i ert avtal går före NSAB. Men eftersom Högsta domstolen har bedömt NSAB 2015 som handelsbruk kan villkoren få betydelse även när avtalet inte nämner dem, så det är klokt att ta ställning uttryckligen.

Vad är retentionsrätt i ett logistikavtal?

Retentionsrätt innebär att lagret får hålla kvar dina varor tills dess fordringar är betalda. Enligt NSAB 2015 § 14 omfattar rätten alla kostnader för varorna, lagerhyra inräknad, och lagrets övriga fordringar på dig från uppdrag som det har utfört åt dig.

Ansvarar 3PL:en mot mina kunder?

Nej. Logistikavtalet och NSAB reglerar förhållandet mellan dig och lagret. Mot dina kunder är det du som är säljare och ansvarar enligt konsumentlagstiftningen. Har lagret orsakat en skada får du sedan kräva lagret enligt ert avtal – inom de gränser som gäller där.

Jämför du 3PL-leverantörer? Be om avtalsutkast tillsammans med offerten, så hinner du gå igenom villkoren med checklistan innan du bestämmer dig.